Julkalender 9 december

Krig i tomteverkstaden

lucka9Gluten är de proteiner som vi ska prata om idag. Gluten bryts ner till 62 st peptider (kortare kedjor av aminosyror). Många utav dessa peptider har så starka bindningar att kroppen har svårt att bryta ner dem så att de fortsätter att finnas i peptid-form. Vissa av dem har den egenskapen att de skadar tarmens ludd. Tarmen ska bara släppa igenom saker i sin grundform. Det finns speciella hål i tarmen för varje sak som ska igenom, på samma sätt som barnleksaken har där man ska stoppa en ring i ett runt hål och en fyrkant i ett fyrkantigt hål.

När tarmen är skadad kan den släppa igenom sådant som inte ska in i kroppen, bland annat peptider. Detta tillstånd kallas för läckande tarm.

Detta kan vara det som läkarna kallar IBS. Det blir inflammationer. När tarmen är lite trasig hela tiden så måste den lagas hela tiden och då är immunförsvaret aktivt hela tiden och vi blir lättare förkylda och får andra sjukdomar för att immunförsvaret måste finnas på flera ställen samtidigt.

En av de 62 peptiderna går till hjärnan och kroppen reagerar på det som ett exorfin – ett morfinliknande preparat. Så alla som inte vill ge upp sitt bröd eller pasta reagerar mer eller mindre på denna peptid. Vi som har en beroende-känslig hjärna reagerar nästan alltid på den.

En annan peptid har en klistrig förmåga. Den fäster i signalsubstansreceptorerna. Den klistrar sig fast i receptorerna och ligger där och triggar signalen vidare. Alltså; det behövs ingen extra stimulans för att den ska trigga signalen. Det är sällan att vi reagerar på att den satt sig i en ”skicka sköna känslor” receptor. Vi reagerar på när den har satt sig i en receptorer som ger ångest, depression eller katastroftankar.

Alla molekyler har en nedbrytningstid. Detta betyder att alla dessa peptider kommer att brytas ner, förr eller senare. För gluten-peptiderna handlar det om upp till maximalt 2 månader.

Så länge vi fyller på med gluten så göder vi fast-klistrandet av dessa molekyler. Det är först när vi slutar med gluten som nedbrytningen påbörjas på riktigt. Här har vi verkligen en försenad belöning. Tänk er att behöva vänta upp till 2 månader på att det ska bli annorlunda…

Det är inte bara gluten som har denna egenskap. Socker, färgämnen, tillsatser etc har också en förmåga att påverka vårt belöningscentrum och klistra fast sig i receptorer. Alla olika känsliga för klistret men vi har alla en viss mängd fastklistrat kleggigt gegg.

Katastroftankar, depressioner och ångest brukar tillhöra vår vardag som sockerberoende. Dessa tankar kommer till stor del från detta klegg. Sedan blir vi så vana vid den känslan att vi tar den som en del utav oss själva och agerar därefter.

Vad kan man göra åt det? Det första är att vara medveten om vad det är. Veta att det försvinner, det blir bättre. Det kommer att bli annorlunda. Vi dör inte utav det, det är bara lite klegg i hjärnan som ska brytas ner.

Hur känslig är din hjärna för gluten-peptiderna? Är det värt att få lite klegg i synapsen och att den sitter kvar fram till februari och kanske kleggar igen en må-dåligt receptor?

Julkramar
/Cristina och Jessica


 

Gå på en kurs, nästa Nystart börjar 9 januari

Missa inte det som händer på SockerSkolan, följ oss på Facebook.

Vill du komma i kontakt med oss? Fyll i detta formulär, så svarar vi på dina frågor.

Fält markerade med * är obligatoriska

För att visa att du är en människa så ber vi dig svara på följande fråga. Tänk på att det ska vara stora och små bokstäver.

Vilken substans är du mest sannolikt beroende av?
Svar: Socker

När formuläret har försvunnit har du fyllt i allt rätt och informationen har skickats till oss.

Läs hela Julkalendern