Redan efter ett fåtal lektioner så började jag inse hur mycket mer förlåtande SockerSkolans förhållningssätt till maten är, än vad jag själv någonsin varit.

När jag började ändra på min kost så styrdes jag av rädslan för att hamna i samma gamla fällor som innan, så istället för att våga testa och sedan utvärdera, så raderade jag bara. Bort med allt farligt, var arg och känn sorg en stund, sen tuffar vi bara på!

Jag styrdes kort sagt av rädsla. Rädd för att hamna i röda hunds snaror, rädd för att gå upp i vikt igen och känna ångesten komma krypande längs ryggraden.

Allt eftersom såg min kost allt fattigare ut och jag hade utvecklat vissa ångestsymtom kopplade till en del produkter och maträtter som jag inte var helt säker på om de var triggerprodukter för mig eller ej. Och då jag trodde att detta var det enda sättet att hålla sig abstinent på, så hade jag den förutfattade meningen att SockerSkolan skulle ha samma syn på saken.

Tänk så fel jag hade!

Jag var beredd på att ta bort alla de saker som jag var tveksam till. Istället fick jag fundera på om det inte var min egen inställning till produkten eller maten ifråga som ställde till det.

Det där hade blivit till en ganska komplicerad och hårt knuten knut på min livstråd och därmed livsgnista, så det tog ett litet tag att reda ut det hela. Men till slut rodde jag i hamn och insåg att, nej, de här två sakerna behöver jag inte alls lägga undan, de triggar mig trots allt inte. Jag var bara ohyggligt rädd att de skulle göra det, så jag hade skapat all ångest helt på egen hand.

Ibland (eller väldigt ofta, om man är en beroendeperson) behövs det en utomstående för att reda ut om ens inre tankar ordentligt och få en att se saker ut ett annorlunda perspektiv.

Otroligt nyttigt!

/Jessica Nystart 2019